Änglasång och kyrka

Igår hände nåt som fick både mig och David att bli förvånade. Hur bra kan en 20 månaders minne vara???

För typ 2 månader sen var det "änglafest" i kyrkan. Massa pyssel, sång, fika, drama etc. 2 månader borde vara länge för ett 20 månader gammalt barn såsom Magnus. Innan vi åkte till kyrkan den gången sa jag till Magnus i all hast: "nu ska vi åka till kyrkan. Där kommer vi kanske sjunga om änglar". Och så hittade jag på en "änglasång" som jag nynnade för Magnus och han härmade mig. Sedan dess har vi varken pratat om eller sjungit om änglar så mycket. Men så igår när vi klev ur bilen så pekar Magnus på mitt rosa band på jackan och sa "ängel". (det hade han i och för sig fel i - men förstår ändå att han såg likheten). Sen börjar han nynna på MIN ÄNGLASÅNG!!!! Exakt exakt så som jag framförde den för honom. Vi blev så paff både jag och David. HAR så små barn så bra minne?????

Och accosiationsförmågan sen... Vi har ett liiiitet litet krucifix vid ytterdörren hemma. Det pekade han på häromdagen och sa "kyrka". Say no more... Vilket otroligt minne och vilken accosiationsförmåga.

En annan rättså gullig sak som Magnus gjorde idag var att han råkade hitta en krita på golvet i köket och på några sekunder så hade han ritat på vår nymålade köksvägg. Just det var i och för sig inte så gulligt, men vänta så ska ni få höra vad han gjorde sen. När jag upptäckte att han stod och ritade på väggen blir jag ju såklart chockad och flyger upp från stolen och utbrister "neeeeej! Magnus vad gör du!!!". Och han står där med kritan i handen och ser jätteskamsen ut. Man ser näästan tårarna komma. Jag tänker att jag får tvätta bort det sen, efter skolan, och vänder mig om ett tag till och läser klart artikeln i tidningen och dricker upp det sista i kaffekoppen. Och när jag tittar till Magnus igen så har han hittat nån tygtuss på golvet någonstans som han står och gnuggar och gnuggar och gnuggar med på det han ritat... Lilla raring! Han försökte sudda ut sitt "verk" för han förstod att han gjort nåt fel och ville återställa det. Han stod där och såg skamsen ut, och gnuggade och tittade på mig. Det var gulligt tycker jag. Han är så snäll och så klok.