Då var hon borta...

Kring klockan 15.45 idag somnade Ullis in. Vi fick nästan ingen kontakt med henne innan vi åkte till veterinären. Vi fick komma in i ett rum på djurkliniken och vänta. Sen kom det in en veterinäroch en djurskötare med 2 stora sprutor med narkosmedel i. När de kom in genom dörren med sprutorna så kom det många tårar för oss. Nu var det verklighet. Hon rörde sig knappt i sin bur när vi tog bort taket på den. Hon låg där stilla och fin och kved till lite när hon fick sprutan, sen tog det inte lång stund tills hon slutade att andas. Det var en jobbig men ändå fin stund. Det var nog skönt för henne att få somna. Det såg skönt ut. Och i katthimlen får hon skinka varje dag! :-)